Barnens mardrömmar och nattliga skräck är ganska vanliga och kan göra föräldrar oroliga. Sådana upplevelser stjäl inte bara sömnen utan kan också påverka hur barnen mår känslomässigt (de här känslorna kan sedan påverka deras vardag). Det är bra att veta varför drömmarna uppstår för att kunna stötta barnen på bästa sätt. Genom att kika på vad som kan ligga bakom dessa upplevelser kan vi hjälpa våra små att må bättre.
Mardrömmar: en spegel av undertryckta känslor
Mardrömmar visar ofta på känslor som barnet kanske inte riktigt har fått bearbetat. De kan dyka upp efter händelser som hänt under de senaste 48 timmarna. Eftersom drömmarna är ganska abstrakta, uppfattar barnet dem ofta som om man tittade på en film istället för att vara med i den. Drömmarna kan visa att barnet känner sig berövat något eller att det är frustrerat över en viss situation. “Les cauchemars peuvent être le fruit de la frustration de l’enfant” (det här uttrycket visar hur drömmarna ofta speglar barnets frustration). Om drömmarna upprepas regelbundet kan det betyda att något inombords inte känns riktigt rätt. Ett tydligt exempel är när ett barn missar sina läxor och får en reprimand av sin far – då kan det uppkomma något som kallas “rêves œdipiens”, där pappan framställs som en slags skrämmande figur, ibland i form av ett monster.
Nattliga skräck: en djupare oro
Nattliga skräck skiljer sig från vanliga mardrömmar eftersom barnet vaknar upp i full panik och har svårt att lugna ner sig, nästan som om det varit med om en hallucination (något som känns helt överväldigande). Sådana episoder kan tyda på att det finns ett djupare känslomässigt obehag eller andra problem som barnet brottas med. Det är också viktigt att hålla koll på hur ofta och hur intensivt dessa skräckupplevelser är. Om barnet fortsätter att ha dem efter sju års ålder – särskilt mellan 7 och 10 år – kan det vara en varningssignal som bör ses över.
Föräldrarnas roll i hanteringen
Föräldrar har en viktig roll när det gäller att hantera barnens mardrömmar och nattliga skräck. Det är bra att prata med barnet om vad det drömt (det hjälper dem att sätta ord på sina känslor) och att verkligen lyssna på vad de har att säga. Genom att ha en öppen dialog minskar ofta rädslan och ångesten kring dessa upplevelser. “Parler des mauvais rêves en le questionnant permet de dédramatiser la situation” (att prata om drömmarna hjälper till att göra upplevelsen mindre skrämmande).
Det är också viktigt att undvika att använda någon form av “lyckobringare” under kudden, eftersom det kan leda till ett tvångsmässigt beteende hos barnet. I den här åldern börjar barn förstå sambandet mellan handlingar och konsekvenser, vilket hjälper dem att greppa hur världen fungerar. Därför är det smart av föräldrar att stötta sina barn genom dessa utmanande stunder med ett öppet och ärligt samtal.
Att ta reda på vad mardrömmarna och den nattliga skräcken betyder för barnen kan hjälpa oss att minska deras oro, samtidigt som vi bygger en trygg miljö där de känner sig sedda och förstådda (det här stärker deras psykiska hälsa över tid).
