Att ha en regelbunden och hälsosam bajsrutin är en viktig del av vår övergripande hälsa. Många tänker nog inte på det varje dag, men hur vi bajsar kan faktiskt säga en hel del om hur kroppen funkar. Genom att förstå när det är bäst att ta en tur på toaletten, samt vilka saker som styr våra tarmvanor (till exempel våra måltider och aktiviteter), kan vi hålla matsmältningen i trim.
Morgonen har länge legat på tur som den mest passande tiden för de flesta att bajsa. Kenneth Brown, en gastroenterolog från Plano, Texas, menar att strax efter att man vaknar är perfekt för många. Det här hänger ihop med våra inbyggda kroppsklockor, som styr allt från matsmältning till andra viktiga funktioner. Under morgonen är tjocktarmen extra aktiv, något som bidrar till att starten på dagen känns smidig.
Vi måste inte glömma natten – när vi sover saktar matsmältningssystemet ner, vilket gör att tjocktarmen får tid att samla upp avföring. Dessutom kickar den gastrokoliska reflexen igång efter maten eller när man dricker något (det är kroppens eget sätt att säga att det är dags att tömma tarmen).
Will Bulsiewicz, en gastroenterolog från Charleston, South Carolina, framhåller att det är regelbundenheten som räknas, snarare än den exakta tidpunkten. “Våra kroppar funkar i takt med solens uppgång och nedgång”, säger han. Här ligger grejen i att ha en stadig rutin för att bajsa varje dag.
Det finns dock många faktorer som kan påverka hur ofta och när man tar sig tid på toaletten. Vad du äter spelar stor roll – ett högt fiberintag tillsammans med bra vätskemängd hjälper till att hålla avföringen mjuk och lätt att få ut. Rör på dig regelbundet, för motion får tarmarna att jobba (och en stillasittande livsstil kan göra att bajset blir en kamp).
Resor och skiftande tidszoner kan ställa till det med dina vanor. Ändrade kost- och väteinsatser, stress och mindre fysisk aktivitet när du är på språng kan göra att din vanliga brytning på toaletten rubbas. Stress påverkar dessutom hur tarmarna mår genom den så kallade tarm-hjärna-axeln (det är signalvägen mellan magen och hjärnan), vilket i sin tur kan ändra hur ofta du bajsar.
Olika hälsotillstånd – som inflammatoriska tarmsjukdomar, IBS, celiaki, hypotyreos, diabetes och neurologiska störningar – kan göra att toabesöken blir mer eller mindre frekventa. Även mediciner kan spela in; vissa läkemedel minskar tarmsekretionerna och saktar ner rörelserna, vilket kan leda till förstoppning.
För gravida brukar hormonförändringarna och trycket från fostret göra så att förstoppning blir vanligare. Och med åldern tenderar matsmältningen att bromsa in, vilket gör att bajset inte sker lika ofta.
För att få en bra och stadig bajsrutin kan det vara smart att skapa fasta morgonvanor med regelbunden sömn och vakentid. Testa att alltid sätta dig på toaletten efter frukosten – så blir det till en vana.
Se också till att få in lite motion varje dag och att du äter på dig tillräckligt med fiber samtidigt som du dricker ordentligt med vatten. Om du känner att stressen kryper på, prova olika avslappningstekniker eller kanske testa magnesiumtillskott om du brukar ha problem med förstoppning (det kan hjälpa magen att slappna av).
Sammantaget visar det här hur våra kroppars egna rytmer styr när vi borde ta ut bajset, och hur vi genom att följa några enkla råd kan få en bättre matsmältning – något som gynnar både kroppen och sinnet över tid.