När tålamodet tryter
Att visa otålighet i vardagen kan vara ett tecken på att känslorna är svåra att styra. Om en kund säger “Kan du skynda dig? Jag har bråttom,” så lämnar det intrycket av att man inte riktigt orkar med att vara tålmodig och kanske till och med glömmer bort personalens situation (det här sättet att prata kan lätt tända gnistan till konflikter och göra stämningen stel). Personer som är bra på att hantera sociala möten klarar ofta av att säga ifrån om att de har bråttom på ett snyggt sätt, vilket visar omtanke och respekt.
När missnöjet blir vassa ord
Att slänga ut något som “det här är äckligt” när man inte är nöjd kan göra att en mur reser sig mellan kund och personal, vilket gör att kommunikationen blir trög. Att kunna uttrycka sitt missnöje på ett smidigt vis minskar risken för bråk och skapar bättre känslomässig trivsel för både den som klagar och den som jobbar (en mjukare approach hjälper oss alla att känna oss lite bättre).
Att känna sig berättigad
När någon säger “Jag betalar bra pengar, så du borde göra detta rätt” avslöjar det ofta en attityd där man tror att man har rätt till extra skäl. Det här kan lätt sätta press på de anställda och göra att arbetsglädjen sjunker (alla, oavsett vad de gör, förtjänar att bemötas med respekt). Ett överdrivet krav på att få sin vilja igenom riskerar att försämra både relationen mellan gästen och personalen samt stämningen på jobbet.
Att ifrågasätta någons kunnande
När någon frågar “Vet du ens vad du gör?” ifrågasätter man inte bara personens kompetens utan skapar även en gnisslande stämning. En person med känsla för sociala relationer klarar av att ställa klargörande frågor utan att låta anklagande eller nedlåtande (det handlar om att ge personalen förtroendet de behöver för att göra sitt jobb bra). Genom att visa tillit kan man istället bidra till en bättre stämning där alla känner sig delaktiga.
Att ställa sig på samma plan vid väntan
När någon säger “Du borde ge mig dricks för att jag står ut med denna väntan” visar det hur lite man tänker på vad personalen går igenom. Sådana kommentarer skapar en känsla av “vi mot dem” och visar brist på förståelse (ett litet leende eller en vänlig kommentar hade kunnat göra hela skillnaden). Genom att försöka förstå de utmaningar som serveringspersonalen möter kan vi alla känna oss lite bättre och bidra till en trevligare atmosfär.
När extra attityd möter osäkerhet
Uttrycket “Vet du inte vem jag är?” används ofta av någon som tror att deras status ger rätt till särskild behandling. Ofta döljer sig en osäkerhet bakom den där attityden, snarare än en genuin självsäkerhet. Personer som verkligen känner sig trygga behöver inte hävda sin position genom att trycka ner andra (det är ofta bättre att låta handlingarna tala för sig själva).
Restauranger fungerar som små samhällen där våra sociala relationer testas om och om igen. Genom att vara medvetna om hur vi pratar med personalen och vilken attityd vi har, visar vi inte bara hur vi utvecklas som personer utan också hur bra vi kan vara på personlig tillväxt. Den här insikten kan få oss alla att tänka efter lite extra över vårt eget sätt att umgås i olika situationer.
